Skulle bli myspys. Krypa ner under täcket, lite popcorn. Bara slappa.

Men såhär såg det ut. Ända fram till 21.40, då min ljuvliga lilla unge däckade efter en flaska välling.

Ibland blir inte allt som man tänkt sig. Utan liiite bättre.

Badhuset. Eftermiddag. Ensam. Två barn. Två VILDA barn. En klump i magen. Lite lätt skeptisk.

Men det gick ju hur bra som helst! Bara för att jag har världens bästa ungar. I och för sig så var vi ensamma i bassängen emellanåt, vilket såklart underlättade. Efter en timmes bad så ville Saga gå och duscha, och Linus travade efter. Inte ett pip. Dom duschade så snällt och fint. Satt på bänken och åt frukt medans jag klädde på mig.

Braiga ungarna.

Och som smör på moset. Pricken över i:t. När vi kom hem, stod middagen på bordet. Tvättmaskinen igång, och en nyhängd på ställningen, diskmaskinen tömd, han har vart en sväng till humbo med släpkärran. Han har blivit värsta hemmafrun! Såhär skulle det jämt vara. Han har läget 110% under kontroll, och jag är galet impad!

Nu är jag trött.

Föresten, så löste det sig´till det bästa med dagis. Efter lite prat med chefen så kom vi fram till att det bästa för kidsen var om dom tills vidare fick fortsätta som tidigare. Så dom kommer att lämnas före lunch. Skönt, ett problem mindre.

Kändes bara, såhär i efterhand, som en onödig grej att reta upp sig på. Eftersom det tydligen inte var någon grej... Äh.

Nu kraschade det i lekrummet och Saga skriker... Ska nog göra pappsen sällskap och kika läget!

Over.