Ibland händer det något i mitt huvud. En snilleblixt, skulle man kunna kalla det.

Det händer inte ofta, vill jag påstå. Och dom gånger det händer, så är det oftast något som rör mig. Något viktigt för mig.

Som i det här fallet. Mina örhängen.

Jag gillar inte skor. Jag har storlek 42 på fötter, det säger väl allt... Då är det inte roligt. Jag gillar inte väskor. Det är trist. Och alldeles för dyrt.

Men örhängen. It´s my only passion, tror jag.

Och igår, köpte min mamma mig ett par finfina blå tingeltangel (som min man kallar det). Jag har haft lite problem med det här med förvaring för örhängen. Jag knölar ner dom i någon låda med massa tomma flaskor med hårskum/spray. Sen blir det fula, eller går sönder. Förstörda, liksom. Och det är ju synd.

Klockan två inatt, när jag tog ur mina senaste tillskott ur öronen. Då slog det mig. I dag på förmiddagen nämnde jag det för min man, och en sekund senare var det fixat. Han är såååååå haaaandyyyy.

Och jag är så jävla smart, så det är tragiskt att jag slösar bort det genom att röra i grytor hela dagarna! Mohahah!

Tänk. Jag klarade det. Eller, vi klarade det. Veckan från helvetet är över!

Vi avslutade den med en kommunfest i går kväll. Helt ok. Inte så mycket mer än så. God mat och trevligt sällskap. Tror jag kom i säng runt två eller så. Sov som en stock, till tio i morse. Redan igår kväll höll jag på att sakna ihjäl mig efter mina barn. Åh. Vill bara vara hemma med dom. I morse hann jag inte mer än att vakna, sen ringde vi hem dom.

Pannkakslunch på altan, med farmor och farfar. Sen bar det av ner till hamnen, för ett par ljuvliga timmar med moster gull. Finaste Albin. Åh, vilken härlig unge. Kameran var med, men jag tog fasiken inte ett enda kort. Puckat.

Kycklingklubbor i ugnen. Lite pommes till det. Blir gött. Sen blir det nog en vända till Storsand ikväll. Ska försöka få fegis-bosse att ta ett dopp. Tvivlar på att det går. Snarare blir det nog så att Saga Hillbom kommer väldigt gärna vilja ta ett dopp. Knasiga unge.

Sista vändan till Falun igår på ett tag. Känns skönt. Igår fick vi avbryta, för Linusen var alldeles för slut och trött. Han ville inte alls. Och vi -tillsammans med logopeden- anser att det har hänt grejer. I början när vi var där, så var det enbart vokaler han använde. Nu använder han p, b, m, j, och vissa sch/sj-ljud. Så något har hänt. Och han sa att det var fysiskt omöjligt att Linus har en försvagning mellan näsa och gom, för i såna fall vore det omöjligt att få fram dessa ljud. Så det var ju en lättnad.

Kameran ska med ikväll, för nu känns det som det är dags för ett par bilder här.

Nu, matlagning!

Veckan from Hell har precis startat.

Måndag: Jobbar 7-16.30

Tisdag: Jobbar vanligt, men frisörtid 15.30 Med två barni hasorna.

Onsdag: Cirkus. Åker hemfriån vid halv fem, borta hela kvällen.

Torsdag. Jobb hela dagen. Fixarkväll på dagis mellan 16-19.

Fredag: Logopeden i Falun, 9.30 Lämna barnen hos svärmor och svärfar, sen personalfest.

Mån-Ons är även jocke på kurs.

Fint va?

Kan ju säga att nästan vecka är blank. Åh, som jag längtar. För det här tycker jag inte, inte, inte om.

Nu the och morgonmöte.

Jag är sååå trött. Så trött, trött, trött.

Det gör ont i hela min kropp. Det gör ont att lyfta armen, liksom. Jag har huvudvärken från helvetet, trots migräntablett. Jag är trött. Trött. Har jag sagt att jag är trött?

Jag vet inte vad som hänt.

Om inte det här ger med sig, så tänker jag sjuka mig från jobbet ett par dagar. För att göra just ingenting. Vi får se hur det känns i början av veckan.

Idag blir det inte minsta ansträngning alls. Saga ska på kalas 14-17. Förhoppningsvis underhåller Jocke sonen då. För idag blir det soffläge. Tillsammans med en godisskål, alldeles full med choklad. Och TV. Förhoppningsvis något Hills-marathon eller nåt liknande.

Men först frukost.

Får man skryta? Ja, det får man. Det är ju min blogg.

Idag sög det lite i min shoppingtarm, så jag ville till Borlänge (precis somr esten av dalarnas befolkning denna regniga dag, fy fan....). Saga ville inte med. Linus jublade. Pappa Jocke var någonstans där emellan.

Som tur var, så var Farmor ledig idag. Så hon hämtade Saga, och vips, så skulle Saga sova där också.

Men titta. Hon är sååååå fin. Så sjukt fin. Ärtig, prinsessig och övertjejig när hon är inne och leker. Ute förvandlas hon till något slags monster. And i like it! Hon är ständigt skitig, och gör dom mest galna grejer. Men hon är så himla vacker.

Sen har vi Mulle Meck. Han är såååå cool. Och minst lika söt. Så söt så man skulle nästan kunna äta upp honom. Han är för tillfället med sin pappa i garaget. Han kom in och skulle hämta sin verktygslåda. Jag prata med honom flera gånger, men fick inget svar. Men vad tusan! Så jag gick väl och tittade. Och då kom svaret. Han hr ju hörselskydd. Han hörde ju inte mig. Haha!

Hur kan vi ha fått till dom här två sååå jäkla bra!? Min största bedrift här i livet, och min absolut största stolthet. Finaste.   

Det är egentligen helt magiskt, vad musik gör med en. Hur man på en sekund kan kastas tillbaka i tiden. Och få precis den där känslan.

Den där känslan när vi satt där i kyrkan, och alla gick fram och tände ljus. Samtidigt som Peter spelade och sjöng.

Det är otroligt sorgligt.

Och vet ni? Det enda som snurrar i mitt huvud, är att tänk, tänk om 10-12 år. Då kanske de bilderna jag tagit på mina barn idag, kommer få en heeelt annan betydelse. Förstår ni hur jag menar? Man vet inte alls vad som händer. Ändå fortsätter vi att ta för givet.

Johan, vi har kusinträff här hemma i sommar. Såklart kommer du vara med. I allas våra hjärtan.

http://www.youtube.com/watch?v=lG-ivWm8M2E

Innan man gnäller ihjäl sig på sin bättre hälft, över hur slarvig han är till exempel. Så rannsaka dig själv

I did it today. Resultatet? Jodå. Hädanefter ska jag inte gnälla på att han aldrig plockar bort efter sig. Skjuter in stolen. Eller nån sån liten petitess. För titta vad som kom fram när jag började plocka i badrummet. Och då vill jag klargöra att det är I N T E Joakim Hillboms grejer.

Ooops. Och så vill jag också säga att jag inte behöver gnälla på honom sådär gräsligt mycket. Han fixar och donar och står i. Han är ju liksom ingen barnunge, vilket det kanske lät som.

Igår när jag kom hem från kvällspromenaden, bad Jocke mig titta på Sagas rum. Titta! Så rart. Linus skulle få sova över hos Saga. Oväntat nog, så blev det liiite mycket bus, och inget sova. Så han fick hoppa tillbaka till sitt rum. Men det var rart så länge det varade.

Igår var jag med om något märkligt. Jag var visst olaglig. Utan att ens inse allvaret idag. Ett samtal till telefonbanken orsakade allt. Vill börja med att säga att jag och Herr Hillbom har allt tillsammans, alla konton, alla lån, rubbet! Igår ville jag ha hjälp med en tjänst som jag inte kunde fixa själv på internet. Jag behövde ha loss lite pengar, från någon konstig fond. Iallfall. Samtalet löd såhär.

- Jag skulle vilja ha lite hjälp med en grej, som jag inte får till själv på internetbanken.

- Ja, visst! (Bill säga att i det här läget är han verkligen kanoners trevlig)

- Ja, jag vet itne riktigt om du kan hjälpa mig för jag ringer ju på min mans telefonbank.

Lång tystnad.

- Ringer du på min mans telefonbank?! Joakim Hillboms? (Jag borde nästan skriva med stora bokstäver, så att ni skulle förstå tonläget)

- Öh... Ja. Vi har ju alla konton tillsammans.

- Det är absolut förbjudet! Det är emot lagen! Så får man inte, inte, inte göra!

- Men vi har ju alla konton tillsammans, ju sitter ju här inloggad på vår gemensamma sida. Jag har ju varenda uppgift här...

- Telefonbanken är absolut personlig! Såhär får man inte göra.

- Men...

- Nu är det såhär, att jag måste spärra den här tjänsten?

- Skojar du?

- Nej! Ni får starta om den här tjänsten sen igen, men nu måste den spärras. Det här är olagligt.

- Jaha, så när vi har lagt på, så kan jag på en gång gå in på vår internetbank, och sätta igång telefonbanken igen.

- Ja.

- Tack och hej.

Samtalet avslutas. Jag sätter igång telefonbanken en gång till. Jocke kommer hem från jobbet. RInger, och ärendet är fixat på två minuter. Så himla komiskt. Vad är det som gör att dom kan vara så säkra på att han är Joakim Hillbom? Det hade ju lika gärna kunnat vara min pappa.

Så himla lustigt. Jag ska köpa en röstförvrängare.

Det bubblar, kokar och sväller i mitt huvud. Och jag är sååå satans trött! Fy. Många orosmoment, känns det som. Återkommande och ständigt ältande i hjärnan. Blä.

Saga är feberfri idag. I utbyte fick vi en genomförkyld liten Linus. Hur det nu gick till. Det som far ut ur hans näsa när han nyser... *ryser till*... är inte, en trevlig historia, kan jag ju tala om. Fy.

Så idag har det varit TV för hela slanten. Frukost framför tv:n. Sen lunch vid köksbordet. Sen tillbaka till tv:n för att äta en tablettask. Och snart mellis. Gissa vart?

Det är så man kurerar små gröna näsor, om ni inte visste det.

Saga envisas med att gå ut, och jag envisas med att säga nej. I morgon, får hon gärna gå ut. Men idag blir det innedag för hela slanten.

Har iallafall hunnit tvätta köksfönstret och städa av lite här inne. Bättre än ingenting...

Nu ska vi fördriva tiden och äta lite innan pappsen kommer hem. Efterlängtad.