Efter det där inlägget, så borde typ någon tipsa Ingvar Kamprad, sen borde han sponsroa mig med ett fett stort IKEA kök. Ett bondkök där jag och barnen kan kladda loss ordentligt. Med gott om plats?

Vem mejlar Ingvar?

Här skulle det ligga ett fint kort, på Sagas mess från köket. Men kameran kaikade ur, så ni får hålla tillgodo utan.

Iallafall så har Fröken hjälp mig att laga mat idag. Ett tips från coachen till alla er som har små matvägrare. Låt dom vara med och laga maten! Det blir rörigt som fan, kladdigt överallt och smuts över hela golvet. Oftast behöver man även sanera barnet ifråga efteråt. Men det är en annan femma.

Det roliga när barnen är med, är att dom blir intresserade. Dom tycker att det är roligt. Dom fattar att fiskpinnar inte alltid behöver komma ur en kartong, som man köpt på Ica. Dom vet hur en fiskfilé ser ut. Och känns. Och i vilken ordning man lägger den i mjöl, ägg och ströbröd.

Dom vet hur man gör hamburgare. Hur köttfärsen känns i händerna, när man blandar smeten.

Dom vet att bröddegen måste jäsa. Eller vila en stund, som det heter här hemma.

Och det bästa av allt. Vet ni vad det är? Oftast, när dom har vart med och kladdat, så äter dom som hästar! Dom vet exakt vad dom äter, hur det såg ut före, vart det kommer ifrån. Det finns såklart grejer som barnen inte kan vara med på. Och då är det så. Men oftast går det att fixa till något.

I värsta fall kan dom väl göra sallad eller nåt. En skärbräda med en disktrasa under, och en kniv. En bra kniv. Ingen slöpelle, då är risken att dom gör illa sig ännu mer. Kanske till och med idé att inhandla en bra kniv, i lagom storlek. Titta inte, för då blir du bara nervös. Dom fixar mer än du tror.

Vet ni att det finns bröd som man jäser 90 minuter, sen öser man på mjöl på bakbord, på med mjöl på degen, plattar ut, sen kär i små ojämna bitar. In i ugnen i tio minuter. Hur perfekt är inte det för kidsen? Du kan till och med göra degen dagen före, med kall vätska, och jäsa i kylen. Bara att platta ut lite, grädda, sen har ni nybakt bröd till frulle.

Släpp in barnen i köket. Annars kommer dom aldrig tycka att det är roligt med mat. Låt dom känna, smaka, lukta, titta, peta, rysa och allt annat man kan tänka sig. Dom suger i sig fakta. Dom vill lära sig.

Det mest idiotiska du kan göra då, är att säga att det inte finns något dom kan göra, och att du inte ha tid.

Nu väntar disken. Den får man alltid ta själv.

Att jag är en sucker för låttexter, det är ju old news för er som hängt med i bloggen ett tag. Vet att ni inte är så himlans många nu, men det känns ok. Nästan bättre. För ni som läser nu, är antagligen uppriktigt intresserade, och läser för att ni bryr er. Inga snokare. Kanske bara är naivt av mig att tro det. Men jag väljer att tro så ändå.

Låttexten är iallafall snodd från Vimmelmammans sida. Hanna Hedlund har skrivit. Skulle kunna länka till bloggen, och uppträdandet med en kille som hette... Oskar, kanske. Men helt ärligt. Läs texten och njut av den istället. För uppträdandet var... mnja... Inte sååå hiskeligt bra. Njut av dessa vackra ord istället.

Du kommer resa dig och gå, kommer lära dig mitt namn. Det kommer tidvis att bli kallt och åskan kommer att gå. Men jag ska gnugga dig varm, och jag ska viska ditt namn. Du ska somna i min famn.

Vi kommer älska dig då.

Det kommer att bli tjat, och vi kommer säga nej. Du kommer smälla i dörrar och skirka: Jag hatar dig! Det blir många hårda ord när du sätter oss på prov, för att se om vi står kvar.

Vi kommer älska dig då.

Och så kommer det en dag, när någon sliter ditt hjärta itu. Du gråter på ditt rum, och vi undrar; vad gör vi nu? För den tröst som vi vill ge, den vill du inte ha. Du kommer vända dig bort, du kommer att be oss gå.

Och vi, vi kommer älska dig då.

Du växer och blir stor, och en dag är du längre än jag. Hittar någon annanstans att bo, det är tyst, ditt rum står tomt. Vi ställer in nåt gammalt skräp, och blir sittandes en stund och tänker tillbaks.

Vi kommer älska dig då.

Men det kommer alltid finnas dom, som vill sätta dig på plats. Och dom som vill tala om att du är ingenting värd. Men då minns du vad vi sagt, och du vet att dom har fel. Du kommer inte höra på. Du kommer vända dig och gå.

Och vi ska följa dina spår, vi vill veta vad du gör och hur det går. Och sen efter några år, sitter vi barnvakt så ofta vi får. Och vi är stolta, kan du tro. Stolta som få, när vi ser dig med de små.

Vi kommer älska dig då.

Och så en mörk och kulen höst, när din far är gammal och din mor är trött. Då tar du dig tid, kommer över någon Söndag med en flaska vin. Du gör vinter i vår trädgård, medan vi sitter och ser på, sen äter vi en bit.

Vi kommer älska dig då.

Jag lägger handen mot din kind. Mina läppar mot din panna. Och jag viskar några ord som du inte kan förstå. Men som kommer att skydda din ändå.

Annars då. Jo. Det rullar på. Som vanligt. Vi åker till Falun en gång i veckan nu. Och Linus gör framsteg. Känns otroligt skönt! Vi jobbar, river badrum, lagar lite mat och sover mellan varven. För att hitta ny energi att koka makaroner dagen efter. Eller nåt!

Nästa vecka ska iallafall jag och mina syskon bli bjudna på konsert av Farsgubben! Ska bli himla härligt, måste jag säga! Euskefeurat. Men ingen i hela världen mer än vi vet vad det är, så det spelar ingen roll. Men för oss är det viktig musik. En del av vår barndom. Och vi blir nog alla tre alldeles paralyserade när vi hör Tankar På Nattgammal Is. Det ser vi fram emot mycket. Kanske skulle man ta semester på Fredagen där... Bara vara hemma och mysa lite. Tål att tänkas på.

Nu ska jag iallafall panera lite fisk. Sen blir det filmkväll! Toystory!