Idag har det organiserats! Rensats, fixats och gjort snyggt.

I barnens pysselskåp!

Tänk vad man lägger energi på helt fel saker. Men snyggt blev det. Jag älskar känslan, den där fåniga känsan av att man vart duktigt. Jag går liksom och öppnar skåpet då och då. Bara för att titta på hur snyggt det är, och hu makalöst kul det kommer bli för barnen att pyssla i morgon. Och hur otroligt kort tid det kommer hålla sig sådär snyggt!

Äh.

Idag bakade jag och Tadis lite chokladrutor, sen begav sig hela Hillboms till Familjen Springfeldt. Trevligt. Det var längesen vi träffades, känns det som. Sommartider är allt så annorlunda.

Nu är det ju liksom så kallt ute, så snockisarna fryser om man andas in. Eller när, kanske låter bättre.

Sen tiggde jag lite mat av mamma och pappa. Vi fick världens godaste köttfärsbiffar, barnen fick bada, Jocke fick lite vin och vi var alla nöjda.

Sen bar det av ut till OK för att hyra en film. Min plånbok var hemma, men Jocke har alltid med sin. Kliver ur bilen i samma veva som jag ber om hans plånbok.

- Den är hemma, säger han.

Blä. Ingen film blev det. Får nöja oss med tv-kanalernas utbud.

Jocke lägger Linus och Saga sitter i soffan och äter macka, hon blev lite hungrig på kvällskvisten.

Mamma och pappa hade träffat Syster på Tjocken idag, och minsann fått känna ppå riktiga kickar där inifrån. Vart ska detta sluta med lilla Anna, om det är full fart redan nu? Shit. Ska bli spännande.

I morgon kommer syster hit, tillsammans med finaste Anton. Ska bli trevligt. Känns som det var alldeles för längesen. Och det var det, nästan två veckor sen.

Nej, nu ska jag hjälpa Jocke med sista nattningsbestyren, sen ska jag bestyra mig själv till sängen!

Tjoho! Vi tackade nej till att åka till Aqua Nova i Borlänge idag tillsammans med ett par grannar, för vi skulle vara hemma, ute och åka pulka. Men nix! Jag går INTE ut i pulkabacken i dessa minusgrader.

Blir att baka en liten kaka och kila upp till ett par andra grannar, får fika bort eftermiddagen istället. Vi väntar till Linusen sovit färdigt sin middagsvila.

Dom har fullt upp, vi har bankat sönder pepparkakshuset idag. Julen är på väg bort... Och det känns knappt som att jag hann märka att den var här. Lite surt, så mycket som jag älskar den tiden på året, men känslan kom aldrig.

Dock spännande att se vad som kommer att hända under det här året. Pratade med min syster häropmdagen, hon hade hittat ett gammalt sms i sin telefon från förra nyår, där jag skrev att jag hoppades sååå att jag skulle bli moster i år (förra året, då). Men det blev jag ju inte. Men däremot iår. I år blir jag världens mest stolta moster.

Vi vet inte alls. Och det är ju det som är så häftigt. Sorgligt också, har vi fått lära oss den hårda vägen, då vår Älskade Kusin Johan, så tragiskt och hastigt gick bort från oss för lite mer än ett år sen.

Vi vet inte alls, vi bara tar för givet. Och trots hårda smällar, och tuffa läxor, så verkar vi aldrig riktigt lära oss.