Jag är sjuk. Då är det himla, himla, himla synd om mig. Väldigt, förfärligt synd om mig. Jag har 37,6 i temp. Fruktansvärt.

Hade visst ett par ämnen att avhandla här.

Vi börjar med viktklubb.

Mitt huvud har kokat de senaste dagarna. Motivationen har trytit. Inget har vart roligt. Snarare oroligt. Det finns banne mig ingen ork! Och det känns nästans om jag vill starta en liten protest.

Viktklubb i all ära. Jag har allt som allt tappat 19 kg tack vare vk. Jag hade aldrig klarat det själv. Det är ett alldeles fantastiskt system. Enkelt och självklart. Och det funkar, om man följer det.

Jag har lärt mig massor. Hur många kalorier jag ska äta som minst. Hur mycket jag bör äta för att gå ner i vikt. Hur mycket jag kan äta som mest, utan att gå upp i vikt.

Jag har lärt mig hur mycket en portion potatis väger. Jag behöver inte väga den mer, utan vet det bara. I huvudet. Jag borde inte behöva viktklubb mer. För det borde sitta i huvudet nu.

Så nu utför jag ett försök. Jag agerar försökskanin åt mig själv. En månad, utan viktklubb. Ingen vägning av mat, ingen vägning av mig själv.

Jag är trött på att väga, stirra mig blind på siffror och hela tiden tänka på att äta så lite kcal som möjligt. Heeela tiden. Jag är trött på dåligt samvete. På att skriva upp varenda vindruva jag äter. Jag är trött. Det räcker.

Så. Det andra. Besiktningen av huset! Ohohohooo... Spännande va?

Det gick ok. Som väntat. Badrummet nere borde vi göra något åt. Det bästa hade nog vart om vi gjort det förra året. Eller kanske till och med året före det.

Men nu står vi här, och mattan typ hänger från väggarna. Näää. Inte riktigt, men nästan.

Samma dom föll på tvättstugan. Men det känns inte riktigt lika akut, då det inte är ett våtutrymme på det viset. Vi duschar inte där.

I det läger blir man liiite svettig. Det är mycket pengar. Alldeles för mycket pengar för en kommunalare och en industriarbetare att bara hosta upp sådär.

Det är i det läget man blir sååå glad att man har en bra husförsäkring. Mina damer och herrar. Idag tycker vi om Folksam. Mycket. Puss och kram till er, liksom. Ni tänker betala vårt nya badrum. Nåt läckage i golvrummet som såg till att det blev så.

Så småningom ska Folksam även få titta på vår tvättstuga. För där ljuger jag inte när jag säger att mattan faktiskt hänger ner från väggarna. Och inte bara på ett ställe, heller.

Men nu ska jag kurera mig, innan tillagningen av middagen börjar. Fiskgratäng med dillsås och räkor, till et pressad potatis.

 

Sara

8 oktober 2010 10:26

Låter som en mycket klok plan det där med att inte väga vare sig mat el dig själv under en månad. Man måste få tillåta sig själv att bara vara ibland, du kommer fixa detta ändå, det är jag övertygad om...och du..du har ju faktiskt tagit hela 19 kg..det är inte alla som har gjort det och haft den självdiciplinen..du är bäst, Lisa

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://blogg.mama.nu/mellanhimmelochjord/

Efter det där inlägget, så borde typ någon tipsa Ingvar Kamprad, sen borde han sponsroa mig med ett fett stort IKEA kök. Ett bondkök där jag och barnen kan kladda loss ordentligt. Med gott om plats?   Vem mejlar Ingvar? ...

Här skulle det ligga ett fint kort, på Sagas mess från köket. Men kameran kaikade ur, så ni får hålla tillgodo utan.   Iallafall så har Fröken hjälp mig att laga mat idag. Ett tips från coachen till alla er som har små matvägrare. Låt dom vara me...

Att jag är en sucker för låttexter, det är ju old news för er som hängt med i bloggen ett tag. Vet att ni inte är så himlans många nu, men det känns ok. Nästan bättre. För ni som läser nu, är antagligen uppriktigt intresserade, och läser för att ni b...

Jag har många kusiner. Mest på min mammas sida. Vi ses inte jätteofta. Väldigt sällan, faktiskt. Alldeles för sällan.   Och dom gånger vi ses, så kommer det alltid vara... fel. Konstigt. För någon fattas. Kommer alltid fattas.   Lilla Johan. ...