Linus var väl inte riktigt tilltänkt. Ett underbart misstag, kan man säga. Helt plötsligt låg han bara där i min mage.

Av den anledningen blev graviditeten jobbig. Mest psykiskt, men även pga foglossning. Det var svårt att inse, det var ju inte alls som vi hade planerat det eller tänkt oss.
Gick på aurora, sedan Sagas förlossning och var helt inställd på att jag skulle föda vaginalt. Revansch!
Började mer och mer fundera, ju längre graviditeten gick. Skulle jag må lika dåligt igen? Var det värt att chansa?

Avgörandet blev ett ultraljud där det kom fram att det var en stooor bebis i magen. Då bestämde jag mig.
Ett samtal med en läkare, sen hade jag datumet i handen. 27/2 2007 skulle jag bli mamma igen. Otroligt märklig känsla.

Inskrivning 26/7. Blodtryck, massa prover, träffa alla läkare. Myste runt lite i Falun på kvällen, sen blev det TV med en godispåse på kvällen. Även duschning med den där märkliga svampen.
Vaknade vid femtiden. Duschning igen, sen bara att lägga sig att vänta. Ingen frukost inte.

Vid sju kommer dom in och sätter kateter, vilket jag tycker är vidrigt. Gör ont och är obehagligt. Säger att vi kommer att bli uppskickade till OP vid kvart över åtta.
Stämmer fint, och vi får vänta utanför en stund. En otroligt märklig känsla, och jag är fullständigt livrädd för bedövningen. Redo att vråla rakt ut: SÖV MIG!

Där ligger vi i väntsalen bland alla möjliga sorters patienter, med en jättemage, och en uppsättning bebiskläder vid fotändan! Tokigt.

Kommer in och vid kvart i nio så börjar dom med bedövningen. Jag gråter och skakar, och helt plötsligt säger han att det är färdigt. Utan att jag känt något alls. Nu kommer lugnet.

Jocke däremot blir lite krasslig. Måste sätta sig ner och dricka lite saft! Gubben då!

Lägger mig på rygg och sen börjas det böka. Jag frågar narkosläkaren om det är mycket kvar. Smidigt säger han: dom ska bara lyfta undan urinblåsan nu. Blä. Mer än jag behövde veta.
09.05 kommer bäbis ut. Det första jag säger är: Vilken stor bebis!
Sen kommer vi på att vi kanske vill veta om det är en pojke eller flicka. Och så ser jag den där pungen!
Total lycka. En av varje! Och bebis var stooor. 55 cm lång och 4680 g ren kärlek. Rätt val, med andra ord!

Får inte hålla i honom, så han är lite krasslig i andningen och mår illa. BM, Jocke och Linus stannar kvar och väntar tills jag är färdig. 09.40 rullas vi upp på Förlossningen.

Helt makalöst! Så snabbt gjort. Vet inte riktigt om vi hann med.

Men den här gången fick jag ringa till mamma och berätta! Som jag grämt mig över det förra gången.

Men nu fick jag ta igen allt, och jag är nog själv lite förvånad över hur otroligt viktig den där första kontakten är. Vilken skillnad de 4 första timmarna gjorde.
Och jag ångrar inte en sekund mitt val.

 

Maria

27 februari 2009 22:03

Grattis Linus på födelsedagen hoppas du får många roliga paket!!
Hälsa alla i morgon på kalaset.
Åååå vill bo närmare min familj, saknar er alla.
Kramar i från Maria!

http://lillebrorochjagblogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://blogg.mama.nu/mellanhimmelochjord/

Efter det där inlägget, så borde typ någon tipsa Ingvar Kamprad, sen borde han sponsroa mig med ett fett stort IKEA kök. Ett bondkök där jag och barnen kan kladda loss ordentligt. Med gott om plats?   Vem mejlar Ingvar? ...

Här skulle det ligga ett fint kort, på Sagas mess från köket. Men kameran kaikade ur, så ni får hålla tillgodo utan.   Iallafall så har Fröken hjälp mig att laga mat idag. Ett tips från coachen till alla er som har små matvägrare. Låt dom vara me...

Att jag är en sucker för låttexter, det är ju old news för er som hängt med i bloggen ett tag. Vet att ni inte är så himlans många nu, men det känns ok. Nästan bättre. För ni som läser nu, är antagligen uppriktigt intresserade, och läser för att ni b...

Jag har många kusiner. Mest på min mammas sida. Vi ses inte jätteofta. Väldigt sällan, faktiskt. Alldeles för sällan.   Och dom gånger vi ses, så kommer det alltid vara... fel. Konstigt. För någon fattas. Kommer alltid fattas.   Lilla Johan. ...