Till slut gav kroppen vika för alvedonet. Efter närmare två timmar började jag svettas, och det är så ljuvligt!!! Fan, vad skönt det är.

Jocke har hämtat nå dunderipren från mamma och pappa också. Får jag varva.

Barnen är ju hos farmor och farfar, vilket känns skönt. Dom har det hundra gånger bättre där. Full uppmärksamhet.

Har ätit lite korv och mos, nu sk vi dricka kaffe och äta lite glass. Så att vi inte somnar innan Let´s Dance!

Sen hoppas jag på en god natts sömn.

Vi får väl se. Magen strular, och öronen värker. Men förhoppningsvis så ska pillrena hjälpa mig.

Over.

38,9 för en timme sen. Tog då två alvedon. En timme senare har jag 39,2. Panik... Nu dör jag nog.

Jag är nästintill döende.

Kände det redan igår. Det pirrade i kroppen, kittlades på skinnet. Men jag trodde det var magsjuka.

Men icke.

Innan jag somnade igår hade jag 38,1. Tänk då på att jag har 36,4 som frisk. I natt hade jag 38,7. och ingen febernedsättande. Jag har vart sååå ynklig, så ni kan inte ens förstå det. 10 gånger min pappa när han är sjuk!

Jag har ont i öronen, det killas i halsen och värker i mitt huvud.

Jag kommer inte få någon lön nästa månad för all frånvaro. Vi har barnledigt ikväll, och jag är sjuk. Jihoo.

Men men. Världen ser ju ljus ut på andra håll.

Jonna & Marcus har fått en liten bebis. Tänk, vad modigt, att trotsa alla motgångar, oh nu har dom deras lilla mini-birro i famnen. Fantastiskt.

Och kan det vara så fantastiskt att Jimmys föräldrar äntligen kommer få lugn och ro. Det känns i magen som att detta kommer lösa sig?

Nä. Nu ska jag ta en kopp söderthe och fortsätta ynkla mig.