Japp. Sju till halv fem. Inte riktigt min piece of cake, speciellt inte som barnens första dag på dagis, efter en lååång ledighet. Det är iallafall gjort, och barnen sover sött.

Nyss hemkommen från promenad med Tinah utan Melker. Apropå Tinah så vill jag välkomna mitt senaste tillskott i min lilla skara av läsare. Tinah. Välkommen hit. Jag rekommenderar dig att läsa typ ett år tillbaka eller så. jag var mycket roligare då. Way back, liksom. Jag var typ superduktig att lägga ut bilder och sånt. Nu är jag lite mer... tråk. Och det synd även på min läsarstatistik. Överger ni mig?

Min vägning idag hoppar vi över. Jag har haft kräksjuka, ändå gått upp i vikt. Det är liksom inte speciellt bra gjort. Haha! Eller så är det det är. Well, i dont know.

Plus var det iallafall. Eller, det beror på hur jag står på vågen och hur mycket jag lutar mig framåt och lägger mesta tyngden på tårna. För då hade jag gått ner 0,2. Mohaha! Skitsamma. En hel veckas fusk, egentligen, helt ärligt, har satt sina spår.

Nu har jag iallafall precis vart ute i kylan en timme. Det tog emot, men jävlar i mig vad skönt det är när man väl är hemma igen. Och så är det trevligt att gå med Tinah. Att prata med henne. Man har många människor omkring sig. Många vänner. Men det är fasiken inte många som vet så mycket om mig som Tinah gör. Och dom ska man hålla i.

Ska vi bli riktigt djupa och utlämnande så kan jag väl säga att jag har slarvat bort en av få som verkligen betytt något. Vi har olika liv, och fullt upp på varsitt håll. Men är det någon ursäkt? Hon har försökt och jag har slarvat bort det. Tänker på dig ofta, Sivan. Förlåt att jag är så kass på att höra av mig!

Så, dagens bekännelse. Nu ska jag ta en varm dusch. Gissar att jag somnar ovaggad sen.

Jocke vann. Jag gav upp. Idag åkte vi till akuten. Dels pga mitt illamående, orsakat av yrsel, orsakat av huvudvärk... Eller inte fan vet jag.

Nåt fel på örat var det iallafall. Och Farbror Doktor sa att det kan vara därifrån allt kommer. Örat, balansen. Hela den där karusellen.

Så vi har väl inget annat att göra än att lita på herrn. Ipren, alvedon och örondroppar. Får se om vi får någon ordning. Annars får jag höra av mig till vårdcentralen. Konstigt, och inte alls säkert att det var så. Men vi håller tummarna för att det ger med sig iallafall.

Jobb i morgon. Är ju inte sjuk på något sätt annars, mer än lite yrslig och ont i örat.

Trötta barn ikväll. Tur det. i morgon kommer deras gräsligt elaka mamma väcka dom vid sex. Det gör lika ont i mammahjärtat, varje morgon.

Men dom har vart hemma nästan en månad. Dom blev ju sjuka vid Lucia. Sen var dom där en dag veckan före jul. Så ganska exakt en månad har dom vart hemma. Så om jag får säga så utan att låta som en elak mamma; dom behöver dagis!

Nu ska jag ta mig en kopp the med min löööv, sen blir det nog Johan Falk ikväll.

Att kräkas. Finns det ens ord som räcker till för att förklara eländet?

I förrgår kväll när jag skulle sova, hade jag märkligt ont i huvudet. Blev förvånad när jag vaknade igår att jag fortfarande hade ont. Brukar försvinna över natten. Klev upp och kände mig genast vinglig och yr. Ignorerade det. Brukar göra så. Säkert inget farligt. Vilket det sällan är också. Åkte till jobbet. Planeringsdag. Satt ner hela förmiddagen, så det gick ok. Tog en ipren, mend et ville inte bli riktigt bra. Vid lunch skulle jag och en till tjej åka och hämta mat. Väl tillbaka bröt helvetet loss.

Så yr att jag trodde jag skulle svimma! Det var gräsligt. Och konstigt illamående pga yrseln. Åkte hem, och han knappt mer än innanför dörren inna jag tömde min kropp på att som inte kommit ut den andra vägen tidigare i veckan. My god, som jag spydde.

Somnade ett tag. Sen kom mamma och pappa med fika. Jag var ju hungrig, hade ju spytt upp allt jag ätit. Så jag goffade fika. En timme senare fick jag bittert ångra det.

Kvällen var seg, lång och illamående. Fick dock i mig mat utan att kräkas. Gjorde kraftigt mostånd mot det, för jag var på väg.

Sov som en stock i natt. Klev upp för en halvtimme sen, och har ätit lite nyponsoppa och glass till frulle.

Dagen blir lugn, väldigt lugn. I morgon blir det laddning för dagis. Packning av väskor, städa av lite hemma och greja. Sen kör vi på.

Men idag ska jag bara ligga i soffan och ge order.

Skulle behöva vara så rysligt bra på att blogga, och ha så himla många besökare att jag liksom... fick lön. Så att jag slapp jobba. Och bara kunde skriva fyndiga bloggar hela dagarna.

För jag ser mönstret i den onda cirkeln. Så fort jag börjar jobba, blir jag så rysligt trött, så ögonen går i kors. Och jag kan bara inte få fram något vettit på den här bloggen. Blä, för det.

Så vill någon ge mig lön för det, så lovar jag att jag producerar en bättre blogg. Lär ju inte hända.

Nyss hemkommen från en kall Bosseprommis. Enda sättet att piggna till efter en seeeg dag. Planeringsdag i morgon på jobbet, så jag gissar att jag kommer vara ännu segare då.

Och så ska vi äta fiskpinnar idag. Det gör mig ju inte mindre seg... Fy.

Men i morgon är det Fredag igen. Sen helg igen, liksom.

Våran bil strejkar. Gillar inte kylan. Och smart som jag är så erbjuder jag mig att vara chaffis i morgon. Kul, om jag står där, och bilen inte vill starta. Ooops. Enda trösten är väl att jag inte är ensam om att bli försenad då. Mohaha!

Vill vara rik och köpa en ursnygg XC90. En svart. Ohhh, så cool jag vore då. Me Like.

Kabooom! Tillbaka till verkligheten. Min fina verklighet. Fiskpinnsstekning.

Skulle ju dega heela dagen. Men nåt hände.

Min första tanke när jag fick myror i brallan var att åka och klämma på LillTjock. Bebis-abstinensen kom krypande, och då beger man sig mot Ludvikahållet. Antingen så stannar man i Hagge, eller så fortsätter man en bit till. Mitt mål var att fortsätta en liten bit till, och klämma på Albin alltså.

Bylsade på mig (allt utom strumpor!!!) och klev ut till bilen. Död.

Jaha. Plan B. Städa. Sagt och gjort. Barnens rum är helt genomrensat efter julens påfyllning. Alla julsaker är borta. Det luktar rent, det ser rent ut, det är rent! Me like. Så snart blir det kyckling och pommes, sen tror jag vi fixar till lite varma äppelbitar i ugnen, med kanel och socker till efterrätt. Lite vaniljglass till det. Ska man, så kan man lika gärna göra det ordentligt!

Veckans vägning visade -0,7. Totalt -7,6. Mätning vid midjan var det också dags för. - 15 cm. Det ni! Hejja jag.

Det här med strumpor. Jag hatar strumpor. Det är det värsta som finns. Dom är knöliga, varma och otäcka. Så trots att det är -26 grader kallt ute, som idag, så går jag barfota i mina vinterkängor. Dock inte på vovvepromenader, men alltid annars. Jag bylsar alltså på mig från topp till fotknöl, ej från topp till tå.

Nu ska jag fixa färdigt kycklingklubborna, sen lämnar jag över pommesen till Jocke.

Jag då. Jo, jag ska ner till duschen och raka av mig långkalsongerna. Mohaha!

Det är kallt. Mycket kallt. Tillräckligt kallt för att jag ska ligga i soffan heeela dagen. Inte lyfta ett finger i onödan.

Rostmackor och oboy till frukost. Sällan det händer. Men det är ju så sjukt gott. Sen har jag gosat med Linusen i soffan en timme eller två. Ska snart ta tag i lunchproblemet. Middagen blir kycklingklubbor och pommes. Lika bra att passa på när man ändå är onyttig.

Kortis med Bosse idag, det fixar Jocke. Och jag tror vi får blåsa av upläxningen av Bosse idag, för det är banne mig för kallt. Och jag gissar att det är ännu kallare där ute i Furboskogarna!

Det blev en konstig vecka det här... Måndag först. Sen blev det liksom Fredag igår. Sen Söndag idag. Sen Måndag i morgon. Sen Fredag. Eller nåt. Knasigt.

Nästa vecka blir det full speed igen. Gissar på en klubbad familj nästa Fredag. 

Och dop nästa helg också. Liten Tuva ska döpas.

Nä. Nu tar jag mig en kopp kaffe och återvänder till soffan.

Kikar in en snabbis och lämnar ett litet spår. Återkommer med en längre historia i morgon.

Mamma och pappa har nyss vart här och ätit mat. Dom tog med sig äldsta ungen hem. Lillfisen var supertrött och ville bara vara hemma med sin mamma. Så han sover sött i mammas säng nu.

-24 grader kallt ute. Trotsade kylan och var på Bosse-promenad i en och en halv timme idag. Tillsammans med Tinah och Melker. Ledig i morgon, grymt skönt. Hiskeligt trött. Kom i denna stund på att jag skulle ring till min faster idag, och bestämt "läsa-upp-bosse-träff" till i morgon. Pinsamt att glömma det.

Det summerar min dag. Nu ska jag äta godis. Ses i morgon.

Tack, Mamma Lisa, för tillståndet. Nu får mina bloggläsare (och en massa nyfikna släktingar) titta Fasters Gull.