Japp. Sju till halv fem. Inte riktigt min piece of cake, speciellt inte som barnens första dag på dagis, efter en lååång ledighet. Det är iallafall gjort, och barnen sover sött.

Nyss hemkommen från promenad med Tinah utan Melker. Apropå Tinah så vill jag välkomna mitt senaste tillskott i min lilla skara av läsare. Tinah. Välkommen hit. Jag rekommenderar dig att läsa typ ett år tillbaka eller så. jag var mycket roligare då. Way back, liksom. Jag var typ superduktig att lägga ut bilder och sånt. Nu är jag lite mer... tråk. Och det synd även på min läsarstatistik. Överger ni mig?

Min vägning idag hoppar vi över. Jag har haft kräksjuka, ändå gått upp i vikt. Det är liksom inte speciellt bra gjort. Haha! Eller så är det det är. Well, i dont know.

Plus var det iallafall. Eller, det beror på hur jag står på vågen och hur mycket jag lutar mig framåt och lägger mesta tyngden på tårna. För då hade jag gått ner 0,2. Mohaha! Skitsamma. En hel veckas fusk, egentligen, helt ärligt, har satt sina spår.

Nu har jag iallafall precis vart ute i kylan en timme. Det tog emot, men jävlar i mig vad skönt det är när man väl är hemma igen. Och så är det trevligt att gå med Tinah. Att prata med henne. Man har många människor omkring sig. Många vänner. Men det är fasiken inte många som vet så mycket om mig som Tinah gör. Och dom ska man hålla i.

Ska vi bli riktigt djupa och utlämnande så kan jag väl säga att jag har slarvat bort en av få som verkligen betytt något. Vi har olika liv, och fullt upp på varsitt håll. Men är det någon ursäkt? Hon har försökt och jag har slarvat bort det. Tänker på dig ofta, Sivan. Förlåt att jag är så kass på att höra av mig!

Så, dagens bekännelse. Nu ska jag ta en varm dusch. Gissar att jag somnar ovaggad sen.