Som den tant jag är, så har jag precis tittat på Så Ska Det Låta.

Varför i hela fridens namn stället man upp i programmet, när man inte kan en enda jälva text?! Grr.

Jävla Pauline. Bara sitta och nynna, humma och mummla.

Fy, rutti.

Äntligen Fredag!

Veckan rusade iväg. Antar att det gick extra fort, eftersom jag och barnen var hemma två dagar mitt i veckan där.

På Måndag blir det halvdag för mig och Linusen. Halv tio åker vi iväg till Falun. Har vart en gång i veckan sista tiden. Och när vi väl är där, så verkar han fullständigt oengagerad. Totalt ointresserad. Men det vette tusan om det inte blivit liiite bättre iallafall. Både jag och Jocke upplever det så. När han drar en lång, snabb harang, så är det såklart inte lätt att hänga med. Men tar han det lungt och sansat, så får man ihop det.

Idag fick han mammas hjärta att smälta. Han var så otroligt gosig i soffan, efter maten. Sen helt plötsligt säger han:

- Du, mamma... Jag älskar dig.

Bara sådär. Han säger det ju annars också, men då har ju jag sagt det först. Det var så fint. Gullrumpa.

Besiktning av min Bettan idag. Andra omgången. Och nu gick den lilla rackarn igenom. Så nu kan jag skräpa ner och köra rally ett år till. Mohaha!

Mer då... Ja, inte vet jag.

Lördag i morgon. Och vi ska ägna oss åt traktorpulling. Varenda mammas dröm. Or not! Men man får offra sig för laget ibland. Inbillar mig att min man och min son kommer vara sjuuukt nöjda i morgon kväll.

Var på väg ut på galej idag. Partyambulansen på hotellet. Men... nä... Känner mig som en gammal tant, men jag orkar fasiken inte. Prioriteringarna har liksom ändrats. Nu har man en sovmorgon i veckan, och den är man jääävligt rädd om. Man ska ha riktigt jäkla roligt för att det ska vara värt att mista 6 timmars sömn (somna tre, istället för nio.... hahaha).

Så det blidde soffan. Inte så tokigt det heller.

Inte med det briljanta sällskap som finns där.