Ok. Mina vänner.

Jag är inte fördomsfull, inte alls. Vill börja den här bloggen med dom raderna.

Traktorshow för hela slanten i Stora Skedvi idag. Vägen dit var... fylld med bondgårdar. Överallt, vart du än tittade. Bondgårdar. Det var väldigt fint. Och det var lite häftigt, för på många gårdar syntes det väl att det bodde små barn. Jag tycker att det är kul att unga människor väljer det livet. Och jag skulle gärna låta Saga och Linus växa upp på det sättet. Om möjlighet fanns. Eller ljuger jag nu?

Väl framme var det myyycket folk. Och genast fick man känslan av att det här liksom var en riktigt... happening. Att det skulle bli ös framåt kvällen, då folk gick runt med små ölburkar.

Alla hade blåkläder. Och träskor eller gummistövlar. Det var många barn. En pojke hade en tröja med namn, typ fotbollströja. Och han hette Ronnie. 7 år och heter Ronnie. Förstår ni hur jag tänker, känner och menar?

Det var så komiskt. Hela situationen.

Linus och Jocke tyckte att det var skitskoj. Saga tyckte att det luktade illa.

Pappas pojke, och mammas flicka med andra ord.

Det här kommer roa mig lååångt framöver.

 

mammis

24 april 2010 17:53

Mycket målande beskrivning av er dag,jag är med till 100%,känns ungefär som jag var med er till Stora Skedvi, Härliga Dalarna!Skämt åsido,vad roligt för ungarna att få se någonting annat.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://blogg.mama.nu/mellanhimmelochjord/

Efter det där inlägget, så borde typ någon tipsa Ingvar Kamprad, sen borde han sponsroa mig med ett fett stort IKEA kök. Ett bondkök där jag och barnen kan kladda loss ordentligt. Med gott om plats?   Vem mejlar Ingvar? ...

Här skulle det ligga ett fint kort, på Sagas mess från köket. Men kameran kaikade ur, så ni får hålla tillgodo utan.   Iallafall så har Fröken hjälp mig att laga mat idag. Ett tips från coachen till alla er som har små matvägrare. Låt dom vara me...

Att jag är en sucker för låttexter, det är ju old news för er som hängt med i bloggen ett tag. Vet att ni inte är så himlans många nu, men det känns ok. Nästan bättre. För ni som läser nu, är antagligen uppriktigt intresserade, och läser för att ni b...

Jag har många kusiner. Mest på min mammas sida. Vi ses inte jätteofta. Väldigt sällan, faktiskt. Alldeles för sällan.   Och dom gånger vi ses, så kommer det alltid vara... fel. Konstigt. För någon fattas. Kommer alltid fattas.   Lilla Johan. ...