Är det såhär det ska vara?!

För oh my god, i såna fall! Det går för fan i ett. Varenda liten sekund är uppbokad, uppstressad och alldeles för mycket. Eller är det bara såhär i perioder? Tycker hösten brukar vara lugn och skön... Våren däremot. Men nu är hösten bara... bläääh.

Jag är så trött att ögonen går i kors. Och jag känner mig så himla, himla uppstressad. För allt. Vore alldeles fantastiskt med en vecka, där almanackan är alldeles tom. För nu är det nåt hela tiden. Födelsedagar, personalmöten, föräldramöten, handla, laga mat, veterinären, tandläkaren, städa, tvätta.

Har man tur, så ska man någonstans därimellan hinna med sig själv. Och din man.

Vara mer än bara mamma och pappa, liksom. Men fattar bara inte vart!?

Det här var bara neggo, så det är kanske bäst att lägga ner för just nu.

Går och tar mig en macka med lax, och hoppas att livet känns bättre efter det. Kanske en kopp kaffe också.

 

Tanta

22 september 2010 16:13

Men vet du så tänker jag nästan dagligen! Är inte det att man har massa inplanerat men tänk dig att bara komma hem ifrån jobbet o sätta dig ner i soffan o inte gå därifrån förens du ska sova. Det inträffar ju aldrig. Nä usch för alla måsten jämt o ständigt! Kram

http://www.therese83.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://blogg.mama.nu/mellanhimmelochjord/

Efter det där inlägget, så borde typ någon tipsa Ingvar Kamprad, sen borde han sponsroa mig med ett fett stort IKEA kök. Ett bondkök där jag och barnen kan kladda loss ordentligt. Med gott om plats?   Vem mejlar Ingvar? ...

Här skulle det ligga ett fint kort, på Sagas mess från köket. Men kameran kaikade ur, så ni får hålla tillgodo utan.   Iallafall så har Fröken hjälp mig att laga mat idag. Ett tips från coachen till alla er som har små matvägrare. Låt dom vara me...

Att jag är en sucker för låttexter, det är ju old news för er som hängt med i bloggen ett tag. Vet att ni inte är så himlans många nu, men det känns ok. Nästan bättre. För ni som läser nu, är antagligen uppriktigt intresserade, och läser för att ni b...

Jag har många kusiner. Mest på min mammas sida. Vi ses inte jätteofta. Väldigt sällan, faktiskt. Alldeles för sällan.   Och dom gånger vi ses, så kommer det alltid vara... fel. Konstigt. För någon fattas. Kommer alltid fattas.   Lilla Johan. ...