Tänk om det alltid vore sådär enkelt. Som som där dagarna på västkusten. Största problemet var vad vi skulle äta. Typ. Det här är min älskade Linus. I sitt esse. På en filt, på en strand. Tillsammans med sin familj. Då är allt så himla, himla enkelt för honom. För det mesta iallafall. För vi förstår vad han säger.

De flesta gör inte det.

Och det gör så fruktansvärt ont i mitt hjärta. Det är så gräsligt orättvist. Och jag kan inte låta bli att undra; hur hårt ska man behöva slåss för sina barn? För rättigheten att bli förstådd...

Inget är självklart och enkelt för Linus. Och det är orättvist. Jag hatar det.

Specialpedagoger, Logopder, otaliga resor till Falun, VAB, förhoppningar, förväntningar, besvikelse... hopplöshet. Vi kom ingenstans den här gången heller.

Varför kan ingen bara säga vad som är fel, och vad vi ska göra för att det ska bli rätt?

Han kan så mycket, han är så roligt och han kommer med de mest färska kommentarer som finns. Men de flesta missar ju det. Och det är tragiskt. Riktigt synd. En stor förlust för dom.

Ett ointresse från vuxna omkring honom, som gör mig alldeles... ställd. Är det rätt ord... Hur kan man vara så ointresserad av någon, när ens yrke är att hjälpa? Vem inbillar sig att det skulle bli bättre om vi låtsades inte förstå honom? Förstår ni över huvudtaget hans frustration? Tänk er själva. Tror ni verkligen, på fullaste allvar, att det här är något han hittar på? För att han är lat? För att han tycker att det är så himla roligt att förklara samma sak för sin mamma fem gånger, och hon fortfarande inte förstår?

För om ni fortfarande tror det, så kan det enbart bero på att ni inte är hans mamma.

Ni har inte sett blicken, paniken och frustrationen i hans ögon. När logopeden för hundrade gången försöker få honom att låta på ett visst sätt, och han tittar på mig och säger: Men mamma... jag kan inte!

Jag tänker fortsätta slåss. I all evighet. Så länge det behövs och lite till.

 

mammis

13 september 2010 17:19

Mormors prins. Finaste roligaste,underbara Linus.
Jag förstår att det är jobbigt,tycker så synd om honom ibland, när han talar med mig och jag inte förstår vad han menar. Det ordnar sig ska du se Lisa,hoppas att ni träffar på ett proffs nästa gång,isället för ett klappträ! Kram.

 

Maria

13 september 2010 17:36

Mitt mamma hjärta blöder......
Skickar er styrke kramar att fortsätta att kämpa, ge inte upp. Men jag förstår att det är jobbigt.
Menar du på fullaste allvar att folk tror att han skulle hitta på detta? ALDRIG!!!

Glömde att säga hej då till er på bryggan på Solla. Höll på att packa för fullt.

Kramar från Maria.N

 

Sara

13 september 2010 18:00

Stå på dig gumman..du vet vad som är rätt för för Linus och det är tyvärr bara du som kan strida för hans rättigheter..tack och lov att han föddes till Er fina familj..han valde just dig till sin mamma och det finns en mening i det

 

Therese

13 september 2010 18:26

Jag förstår din frustation, kan inte var lätt som mamma o inte alla gånger förstå vad ens barn menar. Men du gör alldeles rätt som kämpar på, tyvärr så måste man ju tydligen det i dagens samhälle. Heja dig! Du är en så bra mamma! Massor med kramar!

http://www.therese83.bloggplatsen.se

 

Carin

13 september 2010 19:22

Finaste lilla Linusen men de härligaste, ärligaste ögonen som är så glada hela tiden! Det kommer att lösa sig i sinom tid, det jobbiga är alltid när man inte vet när. Stor kram till dig och stor kram till Linus!

 

Loja

13 september 2010 20:15

Styrkekramar!

http://www.loja.bloggagratis.se

 

svärmor

14 september 2010 10:51

klart att han inte är lat han försöker ju flera gånger om man inte förstår honom de är nog vi som är lata när ni finns i närheten för då kan ju ni förklara va han menar och han har verkligen kluriga kommentarer.

 

Maria K

14 september 2010 19:24

Sånna människor borde inte få finnas i vården! Speciellt inte inom barnvården. Det är väl klart att det inte är något han hittar på. Vad arg jag blir *grr* Stå på er! Det är det som blir så fel idag, det är alldeles för få människor som står på sig inom sjukvården. Många tackar och betalar egentligen för ingenting, för de går från vården med mer frågor och absolut inga svar.

Förresten kul att du börjat skriva igen, nu har jag något att läsa när jag försöker undvika att plugga ;) Haha

http://slowmotiondaylight.blogg.se

 

syster

15 september 2010 12:28

Finaste Linus. Kan inte annat än hålla med alla som skrivit ovanför. Det är för jävligt att vuxna alltid ska visa sig vara dom grymmaste och mest elaka människorna. Vi som borde veta bättre.

 

Ewa H

16 september 2010 13:25

Kom ihåg vad Göran sa på kalaset i Huggnora. Jag såg din glädje över vad han sa om sin kompis barn. Som pratade på samma sätt som Linus. Och att det kommer att lösa sig... KRAM

 

Taina

17 september 2010 15:38

Lilla stackare vad han får kämpa. Jag önskar innerligt att det löser sig så fort som möjligt för honom. Hoppas att logopeden inte förstör allt, risken finns ju att han vägrar till slut.....vem ska behöva känna en sån press, inte ett barn i alla fall. Kram på er

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://blogg.mama.nu/mellanhimmelochjord/

Efter det där inlägget, så borde typ någon tipsa Ingvar Kamprad, sen borde han sponsroa mig med ett fett stort IKEA kök. Ett bondkök där jag och barnen kan kladda loss ordentligt. Med gott om plats?   Vem mejlar Ingvar? ...

Här skulle det ligga ett fint kort, på Sagas mess från köket. Men kameran kaikade ur, så ni får hålla tillgodo utan.   Iallafall så har Fröken hjälp mig att laga mat idag. Ett tips från coachen till alla er som har små matvägrare. Låt dom vara me...

Att jag är en sucker för låttexter, det är ju old news för er som hängt med i bloggen ett tag. Vet att ni inte är så himlans många nu, men det känns ok. Nästan bättre. För ni som läser nu, är antagligen uppriktigt intresserade, och läser för att ni b...

Jag har många kusiner. Mest på min mammas sida. Vi ses inte jätteofta. Väldigt sällan, faktiskt. Alldeles för sällan.   Och dom gånger vi ses, så kommer det alltid vara... fel. Konstigt. För någon fattas. Kommer alltid fattas.   Lilla Johan. ...