Igår när jag kom hem från jobbet, var jag trött. Jättetrött. Både psykiskt och fysiskt. Sliten, trött i huvudet. Miljoner funderingar som bara snurrade i huvudet. Ungefär lika många orosmoln som cirkulerade i hjärnan.

Pengar, jobb och gud vet allt.

Jag var sur, grinig och irriterad. Och såklart fick barnen och Jocke ut för det. Det sista jag kände för var en promenad. Det mesta jag kände för var soffan och choklad.

Men jag tog mig ut. Jag kämpade mig upp för berget, upp till toppen. Pustade ut när jag kommit fram till masten, sen fortsatte jag vidare. När vägen började svänga neråt, och utsikten började visa sig. Åh. Om jag bara hade kunnat fånga den där magiska känslan i en burk. Jag andades in och bara njöt. Och jag vet att det låter urlöjligt. Men vilket lyckorus det ger. Skogen. Ljudet, eller avsaknaden av ljud kanske. Ljuder av tystnad? Kan man ens säga så...?

Vårkvällssolen lyste genom träden. Och dom där träden... åh. Dom börjar bli gröna. och det är alldeles fantastiskt.

När jag kom hem så slog det mig hur många problem som var borta ur mitt huvud. Och då konstaterade jag, att om man känner att hjärnan sväller över av funderingar. Snöra på dig pjucksen, ta en timmes promenad i skogen. När du sen kommer hem, så sätter du dig och tänker och känner efter. Många problem är visst borta, eller hur? Det är då, just då, du kan börja i sålla. Vad som var viktiga, riktiga problem. Och vad som bara var fjant.

Det tror jag det.

Och nåt jag är förbannad över, är varför det ska vara sån jävla tabu över att prata om att man har dåligt med pengar? Varför är det något man ska skämmas över? För det gör man, tamejfan. Just för tillfället är vi fattiga som kyrkråttor. Ser ni, jag säger det, och jag tänker fan inte heller skämmas. Jag vet inte alls villka som läser mig blogg. Ett 30-tal personer om dagen. Nu vet ni det. Grattis.

Hur många är det inte som sitter där hemma och grämer ihjäl sig över ekonomin, men bara håller god min utåt och tycker att det viktigaste är att allt ser bra ut på utsidan. Bullshit. Eller hoppa och skit, som min man skulle sagt.

Bli kompis med mig. Jag hymlar inte.

Men nu ska jag ta tag i dom verkligen problemen i mitt liv. Städa min garderob.

 

Sara Nordberg

6 maj 2010 14:51

Tusen tack för ett underbart inlägg

http://saranordbergs.blogg.se

 

Therese

6 maj 2010 15:09

Tack för ditt inlägg!! Nej jag vet att du inte tycker att man ska köra cambridge. Men jag har varit ledig idag o mitt största bekymmer är nog att jag som du just säger är att man inte kan. Har man kört fast så många gånger som jag har gjort så är det fan inte kul heller. Men det vet vi ju oxå att har man inte så "många" kilon att gå ner så är det svårare. Sen det här med promenader?! Jo jag vill men tiden finns inte alltid o Daniel kommer hem sent varje dag, o när jag jobbar så är jag inte heller hemma förens efter fyra på dagarna. Känns som att det finns så mkt annat här hemma att göra. Sen jobbar jag ju även varannan lördag så man har inte så mkt tid över till "annat". Kanske ska ta o skita i allt med vikten ett tag, tror fasiken den har bitit sig fast i hjärnan på mig. Får se hur länge jag står pall. Kram

http://www.therese83.bloggplatsen.se

 

Sara Nordberg

6 maj 2010 15:31

Om du har lust att komma till Stockholm någon dag så vet du var jag finns.
Det kostar ungefär 200 kr tor över dagen med Go By Bus =)
Dåå kan vi dela på en flaska vin, sitta på en uteservering, kolla in folk och bara prata...jag är med, är du??
Kram

http://saranordbergs.blogg.se

 

Sara Nordberg

6 maj 2010 15:50

Det låter som en super duper bra grej. Jag är öppen för sommaren. Vi kollar av vädret några dagar före sen bokar vi in en dejt här i Stockholm.
Det ser jag verkligen fram emot.
Kramar

http://saranordbergs.blogg.se

 

Therese

6 maj 2010 19:03

Jo det är sant, det stör mig nå fruktansvärt att ha dom där extra kilona hängandes i nacken jämt o ständigt, dom "trycker" liksom ner mig. =( Jo det stämmer att man måste prioritera men vet bara inte vad man ska "välja" bort. Ja det visar sig hur allt går, annars är det väl som det är. Känner att jag snart har kommit till stadiet där det blir som det blir. Men kan alla andra så måste väl f-n jag oxå kunna!! Jodå det går bra att få i sig sopporna, inte det godaste kanske men skammen som ger sig =) Ha en bra kväll. Kram

http://www.therese83.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://blogg.mama.nu/mellanhimmelochjord/

Efter det där inlägget, så borde typ någon tipsa Ingvar Kamprad, sen borde han sponsroa mig med ett fett stort IKEA kök. Ett bondkök där jag och barnen kan kladda loss ordentligt. Med gott om plats?   Vem mejlar Ingvar? ...

Här skulle det ligga ett fint kort, på Sagas mess från köket. Men kameran kaikade ur, så ni får hålla tillgodo utan.   Iallafall så har Fröken hjälp mig att laga mat idag. Ett tips från coachen till alla er som har små matvägrare. Låt dom vara me...

Att jag är en sucker för låttexter, det är ju old news för er som hängt med i bloggen ett tag. Vet att ni inte är så himlans många nu, men det känns ok. Nästan bättre. För ni som läser nu, är antagligen uppriktigt intresserade, och läser för att ni b...

Jag har många kusiner. Mest på min mammas sida. Vi ses inte jätteofta. Väldigt sällan, faktiskt. Alldeles för sällan.   Och dom gånger vi ses, så kommer det alltid vara... fel. Konstigt. För någon fattas. Kommer alltid fattas.   Lilla Johan. ...