Får man skryta? Ja, det får man. Det är ju min blogg.

Idag sög det lite i min shoppingtarm, så jag ville till Borlänge (precis somr esten av dalarnas befolkning denna regniga dag, fy fan....). Saga ville inte med. Linus jublade. Pappa Jocke var någonstans där emellan.

Som tur var, så var Farmor ledig idag. Så hon hämtade Saga, och vips, så skulle Saga sova där också.

Men titta. Hon är sååååå fin. Så sjukt fin. Ärtig, prinsessig och övertjejig när hon är inne och leker. Ute förvandlas hon till något slags monster. And i like it! Hon är ständigt skitig, och gör dom mest galna grejer. Men hon är så himla vacker.

Sen har vi Mulle Meck. Han är såååå cool. Och minst lika söt. Så söt så man skulle nästan kunna äta upp honom. Han är för tillfället med sin pappa i garaget. Han kom in och skulle hämta sin verktygslåda. Jag prata med honom flera gånger, men fick inget svar. Men vad tusan! Så jag gick väl och tittade. Och då kom svaret. Han hr ju hörselskydd. Han hörde ju inte mig. Haha!

Hur kan vi ha fått till dom här två sååå jäkla bra!? Min största bedrift här i livet, och min absolut största stolthet. Finaste.