Ja.

Det var grymt lätt att klanka, skälla, gnälla, prata skit, tro en massa, lyssna på rykten, äcklas... ja.

Finns det någon artist som fått ta så mycket skit? Finns det någon artist som vart så stor, som gjort så mycket fantastiskt, som berört så otroligt många?

Han gjorde musik som aldrig, aldrig kommer gå ur tiden. Vi kommer alltid lyssna på Billie Jean.

Har precis tittat på minnesceremonin. Hans dotter talade. Och jag grät, såklart. Det tragiska i att en 11årig flicka, känner sig tvungen att förklara för världen att han alltid har vart en bra pappa.

Himmel och pannkaka. Pust.

Han var grym. Synd bara att han inte fick all denna uppmärksamhet när han fortfarande levde.

http://www.youtube.com/watch?v=beFTORlM6TU

http://www.youtube.com/watch?v=1s9EAZa3aIQ

Jomenvisst.

Min Saga har väl dragit på semester med Mommo och Moffa. Hotell i natt, sen Åland i morgon. Hemma igen i morgon kväll. Må tro att det var en ivrig Saga som ville iväg.

Jocke har ju eftermiddag, så jag, Linus och Bosse är alldeles allena. Linus har bänkat sig i soffan med Ahlgrens Bilar och Nicke Nyfiken.

Vi ska snart fixa till något att äta. Lilleman ville ha fiskpinnar. Fiskpinnar? Jaja. Hans ord, min lag.

Det är jobbigt för fisen. Han har det nog jobbigt. Känns nästan som att han slits mellan att vara bebis och lite större kille. Ena sekunden är det trots, på hög nivå. För att nästa sekund krypa upp i fosterställning i mitt knä, och nästan försöka krypa in i mig. Mitt gryn. Är väl bara att finnas där, ge det som behövs.

Så istället för att sitta här och klämma ska jag gå och krypa ner bredvid kärleken i soffan.