Jag har vart så grymt bombsäker.

Men nu... Vette fan, alltså.

Helt plötsligt blev jag livrädd för svininfluensan. Jag kan ta smällen. Men tänk om något av mina barn inte klarar av det. Förlåter man sig själv, när man hade möjlighet att vaccinera dom?

Åhhh! Blir så förbannad på hela världen.

Eller ska jag bara lita på min magkänsla från första stund. Att vi riskerar att ta den här smällen, för att bygga upp lite antikroppar mot annat skit som kommer. För vi kan ju inte vaccinera oss mot allt?

Jaha. Magsår, som ett brev på posten.

Tror Sagas docka behöver få komma till en riktigt duktig handkirurg. Snarast.

Bosse, då.

Kommentar från min syster:

Blir du inte nyfiken? Vilka läsarna är? Hur många av dom som läser den varje dag? Skulle plåga mig att inte vet! Hihi! Så kom igen nu, allihopa, kommentera mera!=)

Precis så är det ju. Har efterlyst flera gånger. Men det är sååå klent med kommentarer. Vet ju några stammisar, sådär. Men inte 60! Så på bloggens födelsedag räknar jag med att ha lika många kommentarer som besökare.

Punkt.

Jag slog något slags rekord igår. 60 besökare. Det var inte illa.

Och snart firar min blogg ett år. 12 November 2008 skrev jag första inlägget. Ännu ett bevis på hur otroligt fort ett år går.

Nu ska jag göra ett rejs och städa av nere i källaren. Bädda rent sängar och så. Upp blir betydligt mycket värre, med tanke på hur deras rum ser ut. Pust.